Mycket har förändrats sedan tiden för när ärvdabalken infördes i slutet på 50-talet. Vi lever i dag i ett helt annat sorts samhälle där vi kan hantera det mesta via mobiltelefonen och avtal kan signeras med e-legitimation. Vi är rikare, friskare och lever längre. Våra familjekonstellationer ser också annorlunda ut; det är snarare regel än undantag att det finns särkullbarn och att man bildar en andra omgång familj under sin livstid. Vi är inte på samma sätt som förr beroende av familj och släktingar för vår försörjning.
Mot bakgrund av detta har regeringen tillsatt en särskild utredare som har fått i uppdrag att göra en översyn av reglerna om arv och testamente i ärvdabalken. Utgångspunkten är att reglerna ska anpassas till den digitala och ekonomiska samhällsutvecklingen och till hur människor bildar familj i dag. Syftet är att skapa en modern och tydlig arvs- och testamentsrätt.
Vad utredaren ska titta på är bland annat följande:
• ta ställning till frågan om arvsrätt för kusiner,
• överväga om förlust av rätten att ta arv eller testamente bör gälla i fler fall,
• överväga om skyddet för efterlevande sambo bör stärkas,
• föreslå hur ett testamentsregister i offentlig regi kan inrättas,
• undersöka möjligheten att upprätta digitala testamenten.
Uppdraget ska redovisas senast den 29 augusti 2025.
Arvsrätt för kusiner
Arvsrätten för kusiner avskaffades 1928 men en del av de argument som lyftes fram vid avskaffandet gör sig inte gällande i samma utsträckning numera. Kretsen av kusiner är i regel mindre och det har blivit enklare att klarlägga vilka släktingar som finns kvar efter en avliden person. Det är exempelvis inte givet att arvlåtaren föredrar att arvet går till Allmänna Arvsfonden än att en kusin eller annan avlägsnare släkting får ärva.
Förlust av rätten att ta arv och testamente
Sen gammalt gäller att man inte får ärva den som man uppsåtligen har bragt om livet. Som reglerna ser ut idag så gäller inte det när den brottsutsatta personen överlevt. Det gäller heller inte vid förberedelse till exempelvis mord. Här ska utredaren titta på om fler typer av brott ska medföra att man förlorar sin arvsrätt.
Skyddet för efterlevande sambo
En efterlevande sambo har, såvida inte sambolagen har avtalats bort, rätt att begära bodelning av samboegendomen. Men sambor har inte någon lagstadgad rätt till arv efter varandra.
Utredaren ska därför titta på hur ett utökat skydd för den efterlevande sambon kan utformas. Det gäller framför allt i de situationer när sambor har gemensamma barn. Det skulle exempelvis kunna handla om att genom testamente kunna frångå bröstarvingens rätt att omedelbart erhålla sin laglott till förmån för den efterlevande sambon. Det ska dock inte föreslås regler som ger en sambo legal arvsrätt.
Ett testamentsregister i offentlig regi
Denna del handlar om att införa en tjänst med frivillig förvaring i form av en digital kopia av testamentet och under vissa förutsättningar låta en registrerad digital version av testamentet gälla som en originalhandling. I grunden handlar det om ett system för registrering som liknar det vi redan har idag gällande äktenskapsförord. Det finns dock ett antal frågeställningar att utreda, till exempel vad som ska gälla kring om handlingen ska vara offentlig eller inte, hur delgivning ska ske och så vidare. Det är dock inte aktuellt att införa regler kring en obligatorisk registrering av testamente.
Digitala testamenten
Utredaren ska titta på möjligheten att införa regler om e-testamente med ett bibehållet formkrav om två samtidigt närvarande vittnen och i samband med detta se om en digital lösning medför behov av ytterligare eller andra formkrav än de nuvarande. Det finns dock en del risker med detta, inte minst med tanke på alla de bedrägerier som riktar sig mot äldre personers bank-id.
Några slutord
Personligen välkomnar jag denna utredning och det ska bli intressant att se vad den särskilda utredaren kommer fram till. På min egen önskelista ser jag gärna att det införs ett ökat skydd för efterlevande sambos med gemensamma barn samt möjligheten till trygg förvaring av testamenten. Nu ligger det inte i utredarens uppdrag denna gång, men frågan om laglottens vara eller inte vara hade gärna fått vara en del av utredarens uppdrag om man frågar mig.
__________________________________________________________________________________
Inlägget är skrivet av Anders Blomgren, jurist på PAM Capital med specialisering inom skatt och familjerätt. Anders har gedigen kompetens inom området och har arbetat med skattejuridik i drygt 35 år och med familjerätt de senaste 15 åren.
E-post: anders.blomgren@pamcapital.se
Tel: 073-238 47 66