Europeiska aktier har generellt sett gått väldigt starkt i år relativt amerikanska aktier. Det finns en oro för att de av Trump initierade handelshindren ska orsaka recession i USA, samtidigt som Europa tar initiativ för att framför allt bygga upp sin militära kapacitet, vilket kommer att spilla över på den generella ekonomin.
I vår förvaltning av globala aktier har vi gjort jämförelser mellan amerikanska och europeiska bolag i samma branscher och överlag har de amerikanska bolagen historiskt visat högre tillväxt och högre lönsamhet. Amerikanska bolag är bättre på alla punkter. Nu är det historik så det kan ju ändras i framtiden, men vi är skeptiska till att de strukturella skillnaderna mellan USA och EU kommer att förändras radikalt. Förhoppningsvis blir det regelförenklingar och andra förbättringar i EU, men sannolikt kommer USA fortsätta att vara den bättre regionen att driva företag i. De bästa bolagen finns i USA och förmodligen kommer det att fortsätta vara så. På kort sikt ser det dock svagt ut i USA medan vi har ett positivt nyhetsflöde i Europa. Kan Europas ekonomi utvecklas starkare än den amerikanska de kommande åren? Kanske, så vi fortsätter att titta på alternativ till våra amerikanska innehav. En viktig faktor som talar för Europa är det höga kostnadsläget i USA. Det är dyrt att producera där jämfört med många länder i Europa.
En svagare dollar kan bli ett bekymmer för svenska exportbolag och svenska sparare, men det är oerhört svårt att ha en vettig åsikt om vart kronkursen är på väg. Kronan ”borde” stärkas av fundamentala skäl, vilket har varit de flestas åsikt under många år, samtidigt som kronan har fortsatt att försvagas. Vi väljer därför inte aktier utifrån valutarörelser. I vår globala aktieförvaltning ska vi äga de bästa bolagen i USA respektive Europa och övervikten i USA är ett resultat av att merparten av världens mest framgångsrika bolag finns där för närvarande.
Riksbanken avvaktar. Slutsänkt för denna gång!
Mot bakgrund av högre inflationsdata än väntat de senaste månaderna beslöt Riksbanken igår att behålla styrräntan oförändrad vid 2,25 procent. Beskedet var väntat och Riksbankens uttalande att återhämtningen i den svenska ekonomin har inletts, men att konjunkturläget fortfarande är svagt delas av marknaden.
Riksbanken meddelade att prognosen för KPIF-inflationen höjs till 2,5 procent för 2025, upp från tidigare 2,0 procent, samtidigt som räntebanan behålls oförändrad på 2,25 procent fram till 2028. Detta ger en tydlig signal om att ytterligare styrräntesänkningar inte är att vänta. Riksbanken bedömer dock att inflationen är övergående och korrigerar därför inte sin prognos för 2026 (1,9 procent) och 2027 (2,0 procent).
Riksbanken höjer sin BNP-prognos marginellt till 1,9 procent för 2025 från tidigare 1,8 procent, men sänker prognosen för 2026 till 2,4 procent från tidigare 2,6 procent. Den nedreviderade prognosen för 2026 förklaras av en långsammare återhämtning på arbetsmarknaden och förändringar i europeisk handelspolitik. Därtill råder en betydande osäkerhet kring kraftigt ökade försvarsutgifter i Europa och en rad utspel kopplade till Donald Trump.
Den amerikanska centralbanken Fed beslutade i onsdags att, i likhet med Riksbanken, inta en avvaktande hållning och behöll sin styrränta vid intervallet 4,25-5,00 procent. Fed höjde samtidigt sina inflationsförväntningar och Feds ordförande Jerome Powell framhöll att ”a good part” beror på implementering av tullar och uttryckte att prognoserna just nu är mycket osäkra. På frågan kring kommande räntesänkningar sa Powell att Fed står fast vid sin prognos om två räntesänkningar 2025, samt att utsikterna för en svagare tillväxt balanseras av utsikterna för högre inflation.
Sammantaget ligger osäkerheten avseende ekonomisk tillväxt på nedsidan, medan inflationsriskerna ligger på uppsidan. Men båda har gemensamma nämnare i försvarsutgifter och förändringar i handelspolitiken. Gårdagens besked förstärker vår uppfattning att Riksbanken har avslutat räntesänkningarna för den här gången. Riskerna ligger i att en starkare svensk konjunktur i slutet av 2025 och 2026, driven av ökad konsumtion, bidrar till ökat inflationstryck vilket leder till att nästa ränteförändring blir en höjning. Denna höjning kan dessutom komma tidigare än väntat, möjligen redan under 2026, särskilt om Riksbanken, med lärdom från sin senfärdighet under 2021/22, vill undvika att upprepa samma misstag.
